There's never a right time to say goodbye..

Jag kan inte släppa taget. Trots allt du gjort mot mig, efter allt du sagt.. jag kan bara inte. Bara tanken på att aldrig få höra din röst igen, aldrig mer få höra dig skratta, aldrig mer få höra dig säga ''jag älskar dig''.. det tar död på mig. Hur ska jag kunna klara mig utan dig? Du som visat mig va äkta kärlek är och innebär och hur det verkligen ska vara. Innan allt blev såhär dåligt, innan det nått sin gräns, innan man kommit till den punkten där jag måste släppa taget.. hur ska jag någonsin kunna? Du har bokstavligen blivit en del av mig, en del av min vardag. Att aldrig mer få ett godmorgon-sms eller ett ''godnatt älskling, jag älskar dig'' från dig, jag kan inte förklara hur ont det gör att ens tänka på det. Det kommer kännas så obeskrivligt tomt, som om jag har ett stort hål i mitt hjärta och som bara du kan fylla. Jag kommer sakna dig något enormt, något obeskriviligt, och jag kommer aldrig att glömma dig och det du har gjort för mig, och att du visat mig hur man ska älska och bli älskad. Jag kommer alltid att älska dig, mitt allt.. <3
 

Perhaps I saw what I wanted to see in him and made him to be more than he is.


All the things you said to me.. all the lies you made me believe..

 
 
 
 
 
 

It’s funny how sometimes the person you'd take a bullet for is the one behind the trigger.

Heeej! Det va ett riktigt bra tag sen nu! Men jag har haft såå fullt upp! Från plugg, till att umgås med nära och kära till att plugga teori, till att övningsköra osv! Livet har rullat på, dock med många svårighter. Med nästan allting. Plugget, kärleken och livet i allmänhet. Man har inte riktigt kunnat känna sig helt nöjd och glad. För är det bra med en sak, så är någonting annat inte alls bra. Men förhoppningsvis blir det bättre snart. Jag vet va jag måste göra, även om det kommer tära så mycket på mig, men jag måste släppa taget om dem personer och saker som får mig och må dåligt, och jag trodde aldrig att detta skulle hända, men kärleken är en av dem... sånt är livet antar jag. Men för att jag ska kunna leva mitt liv så bra som möjligt och som jag vill ha det, så måste jag göra det som krävs. Det gäller bara att hitta orken, motivationen och framför allt modet till att göra det. Men jag tänker inte ge mig!
 
Idag är inte så mycket planerat. Bara vara hemma och kanske gå och handla lite senare. Jag tar dagen som den kommer!
 
:*(

Sommarlov, sköna sommarlov!

Äntligen! Igår skrevs sista tentan och sedan var det bara att åka hemåt till familjen, så gaalet skööönt! Inget plugg man behöver tänka på fram till slutet av juli, himlans underbart! Det är dock med blandade känslor jag ser framemot min ledighet. Jag vet att det kommer hända saker som kommer få mitt hjärta o brista helt, inga saker jag ser framemot. Sen finns det saker som är ovetandes, hur det kommer och bli med dessa osv. Och sen har vi dom saker jag ser framemot. Så ja, som sagt, blandade känslor! Bara låta tiden visa vägen och göra sitt helt enkelt! Jag ska ta varje dag som den kommer! 
 
Large

RSS 2.0