Kan någon förklara detta?

Hur i hela världen är detta möjligt? Att jag kan sitta och prata med honom i minst så lång tid, för ja vi har pratat längre än så, och ändå inte känna nåt för människan? Jag känner absolut mer än bara vänskap för honom men jag känner ingen romantik. Gillar jag kanske bara tanken av honom? Att han finns där i min vardag? Eller kommer detta att utvecklas? Vågar jag hålla ut och se vart det leder eller kommer det sluta med att jag sårar honom och även mig själv sen? Hur löser man en sån dilemma? För jag är så säker på att även om jag går min väg redan nu så kommer han bli sårad för att det är så tydligt att han redan har känslor för mig. Men jag gillar honom. Men jag kan inte se honom som min pojkvän. What the heck am I supposed to do?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0